Allt är ordningssamt här, vi möttes av en trevlig herre som presenterade allt och hur det går till på ön. Man får inte äta mer än nere i docken och inte ta med sig grejor hem, och vara schysst med fåglarna. Det var måsar ÖVERALLT, och de hade en massa söta ungar men jisses vilket liv det var.
Ön är lika dramatiskt som man sett på bild, men också vacker. Massor av blommor överallt som växer utmed klipporna. Klängkrasse, pelargoner, massa olika sedumarter. VI knatade upp för backarna upp till själva fängelset där vi alla fick hörlurar och små spelare, dvs en guidad audiotur via öronen. Och den var riktigt bra, berättades av personer som suttit fängslade på ön. Vi knatade fram och tillbaka inne i fängelset och fick reda på en massa saker som hänt där och hur de levde. Och vilket ställe! Ruskigt små celler, en svinkall rastplats där de kunde få frisk luft och spela baseball om de ville. Ja det var en upplevelse verkligen såhär 47 år senare. Fängelset stängde 1963. Sen ockuperades faktiskt ön 1969 i två år av indianer - som ville köpa ön eftersom den egentligen inte ägdes officiellt av någon. En sorglig historia, men som fick indianernas rättigheter i annat fokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar