lördag 18 juni 2011
Kommentarer
Om någon har försökt skriva en kommentar här på bloggen så blev det lite krångligt då en plupp i inställningarna blivit fel. Om man nu inte har något av alla de där olika kontona under "kommentarer" så kan man välja alternativet "Anonym" och sen skriva på i rutan, så ser vi det sen. KRAM
Bye Bye San Francisco
Morgon i San Francisco. Idag lämnar vi den här härliga stan och drar söderut. Vi har hyrt en bil som vi ska hämta upp, och nu ska vi vara på "roadtrip" i 3 dygn framåt. Det vi vet är att vi ska vara i Los Angeles på tisdag då Emelie ska åka hem till Minnesota därifrån.
Igår vi ute och åkte Cable Car och vandrade lite runt Union Square, och sedan genom Chinatown. Där var det massor av tingeltangel och kändes rätt överskattat. Men vi fick ju verkligen se hur mycket backar det är i stan!
Häromdagen blev vi förresten skrämda av Bushman, mitt på gatan där han satt och gömde sig bakom sina buskar. Han har skrämt folk på Fisherman´s Warf sen 1980, helt tokigt kan man tycka.
Läs mer om honom här http://en.wikipedia.org/wiki/W
Nu ska vi packa ihop oss och försöka hitta lite frukost. Det enda tråkiga här i matväg i Amerikat är frukosten. Vi saknar vår fil, yoghurt och sockerlösa flingor och lingongrova. Nästa anhalt blir Monterey - och nu väntar verkligen höjdpunkten på den här resan, att åka HIghway One ned till LA.
TJING så länge!
Igår vi ute och åkte Cable Car och vandrade lite runt Union Square, och sedan genom Chinatown. Där var det massor av tingeltangel och kändes rätt överskattat. Men vi fick ju verkligen se hur mycket backar det är i stan!
Igår kväll kom det en massa dis in över havet och blåste riktigt kyligt. En sak är säker, ska ni åka till San Francisco, ta med varma kläder! För även om det varit superfint på dagarna så är vinderna kyliga och på kvällarna får man klä på sig.
Vi åt middag tillsammans igår kväll med ett gäng svenskar. För Emelies aupairkompis Julia från Minnesota kom igår med sina föräldrar till stan. Så vi träffades igår och åt mat. Det var trevligt!
Häromdagen blev vi förresten skrämda av Bushman, mitt på gatan där han satt och gömde sig bakom sina buskar. Han har skrämt folk på Fisherman´s Warf sen 1980, helt tokigt kan man tycka.
Läs mer om honom här http://en.wikipedia.org/wiki/W
Nu ska vi packa ihop oss och försöka hitta lite frukost. Det enda tråkiga här i matväg i Amerikat är frukosten. Vi saknar vår fil, yoghurt och sockerlösa flingor och lingongrova. Nästa anhalt blir Monterey - och nu väntar verkligen höjdpunkten på den här resan, att åka HIghway One ned till LA.
TJING så länge!
fredag 17 juni 2011
Krabba i Fishermans Warf
Torsdagkväll passade vi på att äta ett måste här nere i hamnen. Dungeon krabba! Alla restauranger är krabba och skaldjursbaserade. Så vi hittade ett bra ställe och beställde in krabba, ja Felix tog Ceasar sallad med krabba (och vilken sallad!) men vi 3 andra skulle äta krabba. Och WOW vad gott det var! In kom 2 krabbor på en rykande platta, alldeles nygratinerade i nån hemlig marinad. Vi fick haklappar, sen var det bara att hugga in på klorna som man vrider av. Hemma äter man ju köttet ur själva krabbans skal, men här äter man själv klorna. Som är enorma... Vi fick knäckare och gafflar och sen åt vi. MUMS det var ingen salladskrabba ur burk det precis. Ruskigt gott!
Man kan klicka på bilderna så blir de större.
Man kan klicka på bilderna så blir de större.
Alcatraz Island
Igår torsdag så åkte vi till Alcatraz - fängelseön! Biljetterna hade vi bokat hemma och skrivit ut för det kan bli fullt på turerna, även om de går typ en gång i halvtimmen. Vi gav oss iväg till Pir 33 därifrån båten gick kl 11. En strålande dag igen med solsken, men ganska mycket vind.
Allt är ordningssamt här, vi möttes av en trevlig herre som presenterade allt och hur det går till på ön. Man får inte äta mer än nere i docken och inte ta med sig grejor hem, och vara schysst med fåglarna. Det var måsar ÖVERALLT, och de hade en massa söta ungar men jisses vilket liv det var.
Ön är lika dramatiskt som man sett på bild, men också vacker. Massor av blommor överallt som växer utmed klipporna. Klängkrasse, pelargoner, massa olika sedumarter. VI knatade upp för backarna upp till själva fängelset där vi alla fick hörlurar och små spelare, dvs en guidad audiotur via öronen. Och den var riktigt bra, berättades av personer som suttit fängslade på ön. Vi knatade fram och tillbaka inne i fängelset och fick reda på en massa saker som hänt där och hur de levde. Och vilket ställe! Ruskigt små celler, en svinkall rastplats där de kunde få frisk luft och spela baseball om de ville. Ja det var en upplevelse verkligen såhär 47 år senare. Fängelset stängde 1963. Sen ockuperades faktiskt ön 1969 i två år av indianer - som ville köpa ön eftersom den egentligen inte ägdes officiellt av någon. En sorglig historia, men som fick indianernas rättigheter i annat fokus.
Allt är ordningssamt här, vi möttes av en trevlig herre som presenterade allt och hur det går till på ön. Man får inte äta mer än nere i docken och inte ta med sig grejor hem, och vara schysst med fåglarna. Det var måsar ÖVERALLT, och de hade en massa söta ungar men jisses vilket liv det var.
Ön är lika dramatiskt som man sett på bild, men också vacker. Massor av blommor överallt som växer utmed klipporna. Klängkrasse, pelargoner, massa olika sedumarter. VI knatade upp för backarna upp till själva fängelset där vi alla fick hörlurar och små spelare, dvs en guidad audiotur via öronen. Och den var riktigt bra, berättades av personer som suttit fängslade på ön. Vi knatade fram och tillbaka inne i fängelset och fick reda på en massa saker som hänt där och hur de levde. Och vilket ställe! Ruskigt små celler, en svinkall rastplats där de kunde få frisk luft och spela baseball om de ville. Ja det var en upplevelse verkligen såhär 47 år senare. Fängelset stängde 1963. Sen ockuperades faktiskt ön 1969 i två år av indianer - som ville köpa ön eftersom den egentligen inte ägdes officiellt av någon. En sorglig historia, men som fick indianernas rättigheter i annat fokus.
torsdag 16 juni 2011
Cykla uppför Lombard Street?
I slutet på gårdagens cykeltur så tänkte vi kolla in Lombard Street. San Franciscos kurvigaste gata. Varför den är det? Läs mer här: http://www.san-francisco.se/Lombard-Street,157.html
Här nere där vi bor är det ju inte backigt men så fort man ger sig en bit upp så kommer backarna... Vi cyklade ett par "blocks" upp till Lombard street och drog sedan åt höger på den ... då blev det värsta uppförsbackarna! Vi fick GÅ med cyklarna och ta paus rätt som det var, som att bestiga ett fjäll typ kändes det som, haha! Så kom vi fram till kurviga delen på gatan, vi var inte ensamma där precis... en hel del japaner med kameror och andra turister. Samt bilar som hela tiden kom nedtuffande från den enormt kurviga gatan, i all sin vackra blomsterprakt. Vad underfundiga de varit i den här stan!
Vi cyklade INTE uppför den delen, för tur nog är den enkelriktad uppåt.
Här nere där vi bor är det ju inte backigt men så fort man ger sig en bit upp så kommer backarna... Vi cyklade ett par "blocks" upp till Lombard street och drog sedan åt höger på den ... då blev det värsta uppförsbackarna! Vi fick GÅ med cyklarna och ta paus rätt som det var, som att bestiga ett fjäll typ kändes det som, haha! Så kom vi fram till kurviga delen på gatan, vi var inte ensamma där precis... en hel del japaner med kameror och andra turister. Samt bilar som hela tiden kom nedtuffande från den enormt kurviga gatan, i all sin vackra blomsterprakt. Vad underfundiga de varit i den här stan!
Vi cyklade INTE uppför den delen, för tur nog är den enkelriktad uppåt.
onsdag 15 juni 2011
Cykel över Golden Gate
Igår lämnade vi så Minnesota och Emelies goa familj. Och Emelie följde med oss! Barnen Sam och Jake åkte på olika aktiviteter på morgonen, och lilla Maddie var hemma med oss. Den lilla solstrålen var denna dag lite mer ledsen. Kanske hon kände att vi skulle åka iväg? I alla fall så ville hon inte lämna Emelie famn alls.
Vi fick skjuts till flygplatsen och flög med flygbolaget Suncountry till San Francisco. Resan tog ca 3½ timme, som att åka tåg för oss i Sverige. Vi landade ett soligt Californien och tog en taxi den ca 2 mils långa färden till stan (ca 50 dollar) och solen strålande verkligen. Första tankarna om San Frncisco var "joggar ALLA i den här stan?" för hela Pier-vägen vi åkte var full av joggare.
Vi checkade in på vårt hotell Best Western Tuscon Inn i Fishermans Warf, och möttes direkt av vinmottagning i lobbyn som de har varje dag mellan 5-6. Trevligt! Förutom att Emelie inte får dricka vin i det här landet för att de har 21 årsgräns...
Igår kväll var vi ganska reströtta och gick ut för en sen middag. Då hade det hunnit bli kalla vindar från havet och rätt kyligt, som jag gissar det blir här ofta. Vi hamnade ute på Pier 39 (största turistfällan) och Bubba Gump Shrimp & co, stället som helt bygger på filmen "Forrest Gump som ni säkert sett. Ett lite galet ställe! Massor av skaldjur och räkinspirerad mat, och härlig inredning. Allt byggt på filmen. VI fick svara på ett quiz vid bordet av vår servitris, Felix var lysande på frågorna från olika saker filmen.
IDAG har vädret verkligen varit strålande! Klarblå himmel och klart väder. Allt man hör är ju om det nyckfulla vädret är i San Fran, så det kände ju toppen. Vi åt en amerikansk frukost med äg, bacon och pannkakor och hyrde sen cyklar runt hörnet. VI satte kursen mot Golden Gate. På vägen dit passerade vi fina stränder och massor av folk var ute på cykel, promenerade osv utmed vägen. Cykla över bron var verkligen coolt! Toppenväder, smaragdgrönt vatten och blåsigt visserligen men fantastiskt klar sikt över bukten, där man ser Alcatraz och hela stan. Själva bron är ju väldigt vacker i all sin röda prakt. Släng dig i väggen Kvicksundsbron!
På andra sidan bron beskådade vi utsikten en lång stund, sen cyklade vi vidare. Dvs rullade bekvämt nedåt i backarna ned till Sausalito, en härlig pittoresk stad som ligger som i en gryta (för det var det varmt!) och med härliga hus som klättrar utmed bergen. Där åt vi glass, och sedan tog vi en färja tillbaka över bukten tillbaka till Fishermans Warf. Rätt möra i våra rumpor!
Vi fick skjuts till flygplatsen och flög med flygbolaget Suncountry till San Francisco. Resan tog ca 3½ timme, som att åka tåg för oss i Sverige. Vi landade ett soligt Californien och tog en taxi den ca 2 mils långa färden till stan (ca 50 dollar) och solen strålande verkligen. Första tankarna om San Frncisco var "joggar ALLA i den här stan?" för hela Pier-vägen vi åkte var full av joggare.
Vi checkade in på vårt hotell Best Western Tuscon Inn i Fishermans Warf, och möttes direkt av vinmottagning i lobbyn som de har varje dag mellan 5-6. Trevligt! Förutom att Emelie inte får dricka vin i det här landet för att de har 21 årsgräns...
Igår kväll var vi ganska reströtta och gick ut för en sen middag. Då hade det hunnit bli kalla vindar från havet och rätt kyligt, som jag gissar det blir här ofta. Vi hamnade ute på Pier 39 (största turistfällan) och Bubba Gump Shrimp & co, stället som helt bygger på filmen "Forrest Gump som ni säkert sett. Ett lite galet ställe! Massor av skaldjur och räkinspirerad mat, och härlig inredning. Allt byggt på filmen. VI fick svara på ett quiz vid bordet av vår servitris, Felix var lysande på frågorna från olika saker filmen.
IDAG har vädret verkligen varit strålande! Klarblå himmel och klart väder. Allt man hör är ju om det nyckfulla vädret är i San Fran, så det kände ju toppen. Vi åt en amerikansk frukost med äg, bacon och pannkakor och hyrde sen cyklar runt hörnet. VI satte kursen mot Golden Gate. På vägen dit passerade vi fina stränder och massor av folk var ute på cykel, promenerade osv utmed vägen. Cykla över bron var verkligen coolt! Toppenväder, smaragdgrönt vatten och blåsigt visserligen men fantastiskt klar sikt över bukten, där man ser Alcatraz och hela stan. Själva bron är ju väldigt vacker i all sin röda prakt. Släng dig i väggen Kvicksundsbron!
På andra sidan bron beskådade vi utsikten en lång stund, sen cyklade vi vidare. Dvs rullade bekvämt nedåt i backarna ned till Sausalito, en härlig pittoresk stad som ligger som i en gryta (för det var det varmt!) och med härliga hus som klättrar utmed bergen. Där åt vi glass, och sedan tog vi en färja tillbaka över bukten tillbaka till Fishermans Warf. Rätt möra i våra rumpor!
tisdag 14 juni 2011
Sista dagen i Minnesota
Idag på eftermiddagen lämnar vi Twin City och åker vidare till Californien. Det blir ju tråkigt att lämna den här härliga familjen som Emelie bor hos! Här är det alltid full fart. Igår var vi på soccer-game. Det var Jake, 7-åringen som hade match som vi allihopa tittade på. Det var precis som hemma och uppleva 5-manna igen! De var duktiga, och hade en passionerad coach verkligen. Coacherna var i början med ute på planen och styrde upp en del, det var rätt smart.
Igår var vi downtown en stund bland skyskraporna, vi åt på Hard Rock Café bland annat. Sen var vi på en liten shoppingtur igen, till ett nytt Mall utanför stan. Några ggr större än Tuna Park, vet hur många såna det finns här. Fräscha och fina. Alla är enormt trevliga när man kommer in i en affär här. "How are you today?" säger alla och ser glada ut, utan att det känns påträngande. Serviceandan är stor!
Vädret här har varit litesmåkyligt. Veckan innan vi kom var det 35 + men när vi kom ca 18, och det har regnat några gånger. Igår blev soligt och kvalmigt och idag lyser solen. Det är så grönt och fint här - och i alla prydliga trädgårdar blommar det för fullt. Gräsmattorna är superfina och saknar ogräs, hur gör dom måntro? Alldeles utanför huset så ligger en stor park, ett enorm stor gräsmatta och en gungpark, så det är barnvänligt och det bor massor av barn här på området.
Snart blir det California!
Igår var vi downtown en stund bland skyskraporna, vi åt på Hard Rock Café bland annat. Sen var vi på en liten shoppingtur igen, till ett nytt Mall utanför stan. Några ggr större än Tuna Park, vet hur många såna det finns här. Fräscha och fina. Alla är enormt trevliga när man kommer in i en affär här. "How are you today?" säger alla och ser glada ut, utan att det känns påträngande. Serviceandan är stor!
Vädret här har varit litesmåkyligt. Veckan innan vi kom var det 35 + men när vi kom ca 18, och det har regnat några gånger. Igår blev soligt och kvalmigt och idag lyser solen. Det är så grönt och fint här - och i alla prydliga trädgårdar blommar det för fullt. Gräsmattorna är superfina och saknar ogräs, hur gör dom måntro? Alldeles utanför huset så ligger en stor park, ett enorm stor gräsmatta och en gungpark, så det är barnvänligt och det bor massor av barn här på området.
Snart blir det California!
Baseball on Target Field with Minnesota Twins
I söndags var vi på det nog mest amerikanska man kan uppleva! Vi var på baseball på Target Field inne i Minneapolis. Det var vi 4 tillsammans med pappa Don och dotter Sam. Laget heter Minnesota Twins, och nu skulle de möta Texas Rangers för 4:e gången i rad (tror jag). Matchen innan var på fredagkvällen, det ösregnade, matchen blev superlång (baseballmatcher kan bli superlånga) och Twins förlorade stort. De spelar match nästan varje dag i baseball ligan, hur många matcher som helst på en säsong!
På läktarna var det 39 000 pers, helt galet! Alla glada, nationalsången sjöngs och det var jubel hela tiden. Vi satt högst upp. men hade en bra view över allt som hände. Nu kan vi inte (inte alla av oss i alla fall) reglerna till 100, men det blev en bra match i alla fall. VI såg en del "strike out" osv och en homerun av Twins, då blev det jubel. Halva nöjet var allt annat som hände runt ikring, dvs på jumbotronen där publiken verkligen deltog i en massa skoj, fick sjunga, dansa med maskoten, pussas .. TIll slut vann Twins solklart med 6-1. Good match!
Efter matchen träffade vi resten av familjen och åt på en italiensk restaurang där vi delade på en massa rätter, man satte maten mitt på bordet på en snurra där ett huvud av påven satt i mitten på snurran. Fråga inte varför!!
På kvällen så var det "bonfire" hemma hos familjen. Just denna dag kom den gamla au-paren före Emelie på besök från Sverige tillsammans med sin kompis, och detta hade de hållt hemligt för en annan au-pair tjej här.... så det blev överraskningshappening för henne! Och gissa om det blev överraskning och au-pairtjej kackel!
Det blev bonfire ute, dvs man har en öppen eld och så grillades det marshmallows som man klämmer ihop mellan kex och choklad, "smores" kallas det, väldigt poppis här. Värdmamma Taras bror och syster med familjer var på besök så det blev en härlig skara i trädgården.
Det här är au-pair tjejer! Några föredetta och en från Österrike, resten svenska. Syns det??
På läktarna var det 39 000 pers, helt galet! Alla glada, nationalsången sjöngs och det var jubel hela tiden. Vi satt högst upp. men hade en bra view över allt som hände. Nu kan vi inte (inte alla av oss i alla fall) reglerna till 100, men det blev en bra match i alla fall. VI såg en del "strike out" osv och en homerun av Twins, då blev det jubel. Halva nöjet var allt annat som hände runt ikring, dvs på jumbotronen där publiken verkligen deltog i en massa skoj, fick sjunga, dansa med maskoten, pussas .. TIll slut vann Twins solklart med 6-1. Good match!
Efter matchen träffade vi resten av familjen och åt på en italiensk restaurang där vi delade på en massa rätter, man satte maten mitt på bordet på en snurra där ett huvud av påven satt i mitten på snurran. Fråga inte varför!!
På kvällen så var det "bonfire" hemma hos familjen. Just denna dag kom den gamla au-paren före Emelie på besök från Sverige tillsammans med sin kompis, och detta hade de hållt hemligt för en annan au-pair tjej här.... så det blev överraskningshappening för henne! Och gissa om det blev överraskning och au-pairtjej kackel!
Det blev bonfire ute, dvs man har en öppen eld och så grillades det marshmallows som man klämmer ihop mellan kex och choklad, "smores" kallas det, väldigt poppis här. Värdmamma Taras bror och syster med familjer var på besök så det blev en härlig skara i trädgården.
måndag 13 juni 2011
Taylor Falls och Lindström
Här kommer några bilder från vår utflykt häromdagen till Taylor Falls och Stillwater.
På vägen till Taylor Falls passserade vid Lindström, där man verkligen kan se spår av Sverige och där finns denna staty av Karl-Oskar och Kristina. Varför tittar hon över axeln, gissar att hon tittar bakåt hem till Sverige.
I Taylor Falls paddlades det och klättrades uppför de stupande klipporna. Det fanns många "potholes" här, ni vet såna där hål som inlandsisen gjort.
Bron i Stillwater. Vattenståndet var superhögt, och i vintras fick de stänga av bron då det blev för mycket vatten. På andra sidan bron ligger Wisconsin. Staten där allt är tillåtet.
Stillwater brukar kallas stället där Minnesota föddes... läs mer om Stillwater här.
Det finns många roliga namn på områdena här runtikring i Minnesota. Tex Moose Lake och Elk River, och Emelie bor ju i ett område som heter White Bear Lake. Därför är det många som har en isbjörn som figur i sina trädgårdar.
På vägen till Taylor Falls passserade vid Lindström, där man verkligen kan se spår av Sverige och där finns denna staty av Karl-Oskar och Kristina. Varför tittar hon över axeln, gissar att hon tittar bakåt hem till Sverige.
I Taylor Falls paddlades det och klättrades uppför de stupande klipporna. Det fanns många "potholes" här, ni vet såna där hål som inlandsisen gjort.
Bron i Stillwater. Vattenståndet var superhögt, och i vintras fick de stänga av bron då det blev för mycket vatten. På andra sidan bron ligger Wisconsin. Staten där allt är tillåtet.
Stillwater brukar kallas stället där Minnesota föddes... läs mer om Stillwater här.
Det finns många roliga namn på områdena här runtikring i Minnesota. Tex Moose Lake och Elk River, och Emelie bor ju i ett område som heter White Bear Lake. Därför är det många som har en isbjörn som figur i sina trädgårdar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)